Idag har det varit en lång dag som ändå varit för kort. Efter skolan umgicks jag med Frida några timmar, för kort tid egentligen. Efter som jag är förkyld och inte tränat var det ingen match för mig, vi såg National Treasure och som vanligt med uppföljare så är de inte lika bra som det första, men en klart sevärd film. Mysigt sällskap;)it was:D Filmen får 3 skalbaggar av 6 möjliga.

En liten sak till bara.......

Torpare Pär var han känd som. Inte rikskänd utan mer en liten lokalkändis i Alnö socken. Hans kändis skap hade han inte tjänat gratis, ty Pär var känd för att han var den förste torparen som börjat med Torp verksamhet i Alnös sälla skogar. Men en dag försvann Pär och hans familj. Det var en april dag 1903. Solen stog högt på vårhimmelen och  postryttaren fann torpet övergivet. Vad hade hänt Pär och hans familj......

Historien lyder.

Pär var en nobel man, en man utan fiender, en man utan historia. Ingen visste vem Pär egentligen var. Det enda som var folket känt var att han var den första torparen och grundaren av Alnö Torparsamfund. Pär hade sedan länge lyckats med att värva folk till samfundet. Ett skepplass trogna tyska torpare hade anlänt föregående vecka och var redan i full ordning med att börja bygga torp i andra delar av de sälla skogarna. Pärs familj var mkt skeptiska till immigranterna. "De tar våra åkrar och våldtar våra fruar" skrek borgmästaren. "De dricker vårt italienska vin och våldtar våra franska hundar" skrek byggmästarna. Byggmästarna var för övrigt giriga och gillade inte Pärs små upptåg.  En dag när postryttaren skulle lämna post fann han Pärs torp övergivet. Nere på stan gned byggmästarna sina giriga mustascher. Alla anade att de hade något med försvinnandet att göra. Men det vet ingen
idag.