Du är ett glashus och jag är en sten, men det är du som försöker se igenom mig
Igår gick jag runt i grannskapet i flera timmar, fikade hos farmor och farfar och tog det allmänt lugnt. Sommaren bara rinner iväg, alla andra jobbar och här hemma sitter jag. Men det har sin tjusning det också¨. Man får tid för sig själv. Tänka igenom livet, skriva musik. Jag tar med mig känslorna från Alnös trevliga sund, strandpromenaden, bryggor och fläckiga buskage. Strandpromenaden vid solnedgång är bland det vackraste man kan se här. Otroligt fint. Rysningarna längsmed ryggraden går inte att beskriva med ord.
Kommentarer
Postat av: Hans
Skalman är borta.
Postat av: Mannen som var Torsdag
Du hade tid.
Postat av: andrea
djup blogg!
Trackback